Siirry sisältöön

Vaktjakt vid åtel

Vid vaktjakt på mårdhund, det vill säga åteljakt, lockas mårdhunden med hjälp av mat eller doftmedel till en på förhand konstruerad åtel, så att jägaren kan skjuta mårdhunden från sin vaktplats. Vaktjakt är en säker och effektiv fångstmetod i synnerhet på områden med täta mårdhundspopulationer, eftersom lukten från åteln lockar till sig mårdhundar från vida områden.

Vaktjakten inleds enligt tradition när marken blivit snötäckt och det är tillräckligt ljust på natten för att skjuta mårdhundar. I synnerhet månljusa nätter är perfekta för fångst. Den mörka tiden av året har länge utgjort en begränsande faktor vad gäller effekten av denna fångstmetod, eftersom mårdhunden främst rör sig under den snöfria och varma tiden. När nu mårdhunden enligt lagen inte längre tillhör viltarterna utan klassas som invasiv främmande art, har fångsten underlättats. Användning av artificiella ljuskällor och elektroniska siktanordningar har nämligen varit tillåtet vid fångsten av invasiva främmande arter sedan 1.6.2019.

Putkimainen laite, elektroninen tähtäinlaite, puupintaisella pöydällä.
Artificiella ljuskällor är numera tillåtna vid fångst av mårdhund. Fällning av mårdhund eller mink är tekniskt sett inte längre jakt, så alla begränsningar i jaktlagen gäller inte för dessa djurarter.

En viltkamera som sänder bilder är ett utmärkt hjälpmedel vid vaktjakt. Med hjälp av viltkameran kan man följa med antalet mårdhundar som rör sig vid åteln och vilka tider på dygnet de föredrar. Viltkameran underlättar fångsten även under den snöfria perioden, för tack vare elektroniska siktanordningar och artificiella ljuskällor kan man skjuta mårdhunden genast när man får en bild på djuret tillsänd från kameran.

Vaktplatsen

I första hand konstruerar man åtlar på öppna platser, såsom åkrar, och vaktplatserna placerar man vid åkerranden, med god sikt mot åteln. Vid val av vaktplats bör man beakta säkra skjutsektorer och bakgrundsmiljön samt den tilltänkta placeringen av åteln. Avståndet mellan åteln och vaktplatsen bör vara cirka 100 m när man skjuter med kulgevär och cirka 25 m när man skjuter med hagelgevär. Speciellt när det gäller kulgevär kan avståndet ökas eller minskas, beroende på plats och eventuell risk för spridning av doft av människa.

Ofta sitter man länge på vakt. Av denna orsak föredrar många ett uppvärmt och välisolerad vaktkoja. Vaktjakten fungerar bra också utan uppvärmd vaktkoja, till exempel genom att vakta i skydd av ett lätt skjul eller en lada. I sådana fall bör man dock se till att man håller sig varm, till exempel med en eluppvärmd värmeväst. Fördelen med ett lätt skjul är dess flexibla användningsmöjligheter och möjligheten att ha flera åtlar; man kan sitta på vakt vid den åtel där man märker den största aktiviteten.

Att konstruera en åtel

Det lönar sig att börja konstruera åteln redan under senhösten, när marken ännu inte frusit. Det finns flera sätt att konstruera en åtel. Traditionellt inleds konstruktionen av en åtel med att gräva en grop i marken där man sedan kan lägga åtelmaterialet, såsom fiskrens och slaktavfall från vilt. Åtelmaterialet täcks över med jord, och ovanpå jordlagret lägger man ytterligare ett skikt med slaktavfall, vilket sedan i sin tur även täcks över med jord. Överst, ovanpå det sista jordlagret, lägger man ännu lite åtelmaterial som extrabete. Det översta åtelmaterialet fästs gärna vid till exempel en träpåle, så att asfåglarna inte börjar sprida omkring avfallet i omgivningen. Åteln fylls på enligt behov under vinterns gång.

Att konstruera en åtel är inte tillåtet med stöd av jaktarrendeavtal. Man måste alltså alltid ha markägarens tillstånd. Om det för åteln används sådant material som avses i förordningen om animaliska biprodukter ska myndigheterna meddelas om åteln. Ytterligare information om ämnet kan läsas på Livsmedelsverkets webbplats.

Kom ihåg:

  • För en åtel behövs markägarens tillstånd. Ett jaktarrendeavtal ger inte tillstånd för åtlar.
  • Meddela myndigheterna om åteln, i enlighet med bestämmelserna i lagstiftningen.
  • Placera åteln på tillräckligt långt avstånd från bebyggelse, så att lukten inte orsakar olägenheter.
  • Städa undan åteln på våren, enligt vederbörliga rekommendationer.

Åteljaktens delfaser

Det är bra att gå ut på vakt innan skymningens fall, vid fem–sex-tiden, ifall man inte har en viltkamera som ger uppgifter om tider. Mårdhunden är trogen sitt par, och vuxna mårdhundar kommer vanligen tillsammans till åteln. En mårdhund som ser sig om är ett tecken på att också dess partner är på väg. Det lönar sig att inte skynda med att avfyra skott utan att vänta tills mårdhunden har sidan mot skytten. Efter skottavlossningen kan det hända att ännu fler mårdhundar kommer till platsen, så det är bra att fortsätta vakten. Som vapen används huvudsakligen hagelgevär eller kulgevär, men även kombinationsvapen är utmärkta alternativ.