En betydande andel av mårdhundsbytet i vårt land fås genom fångst med fällor som fångar bytet levande. Fällfångst av mårdhund är en spännande gren där man alltid lär sig något nytt. Fällorna fungerar bra särskilt för avlägsnande av unga mårdhundsindivider, men med väl genomförd montering och med användning av beten kan man få även vuxna mårdhundar som byte. Fällor är mångsidiga fångstredskap som kan användas även i närheten av mänsklig bebyggelse. I jämförelse med aktiva fångstmetoder har fällor den fördelen att de fångar byten dygnet runt och även under dåliga väderleksförhållanden.
Det går att själv konstruera fällor som fångar bytet levande, men det finns också färdiga modeller att köpa. Fällan ska vara sådan att ett fångat djur ryms i den stående och liggande i naturlig ställning utan att skada sig självt. De mest använda fällorna för fångst av mårdhund är mindre universalfällor och större fällor av . Fällor som fångar bytet levande måste kontrolleras en gång per dygn, ifall man inte använder elektroniska hjälpmedel i form av till exempel fällvakter.
Placering av fällan
Som första åtgärd när det gäller att bedöma var fällan ska placeras lönar det sig att ta fram en terrängkarta. Man strävar alltid efter att placera fällan vid de rutter som mårdhunden följer, med andra ord längs stränderna av åar, sjöar och havet eller vid skogs- och åkerranden samt vid utfallsdiken. De bästa lokala platserna hittar man genom att prova sig fram.
Principer för montering av fällan
Utgångspunkten vid montering av vilken fälla som helst är att försäkra sig om att fällan står stadigt och att nätbottnen är täckt av ett lager jord, så att mårdhunden inte känner den under sina fötter. Om fällan vippar eller om nätbottnen syns sjunker fällans fångsteffekt märkbart. En och annan ung mårdhund kan luras att gå i fällan men mera erfarna individer gör en stor båge runt den.
När man monterar fällan och placerar lockbetet i den bör man använda handskar, för att säkerställa att möjligast lite doft av människa fastnar på fällan. Nya fällor ger i början ofta dåligt med fångst, för mårdhunden är misstänksam mot främmande dofter, såsom exempelvis doften av målfärg eller människa. Fångsteffekten ökar först efter att den första mårdhunden sprungit in i fällan.
Mårdhunden är en allätare, men trots det brukar man använda kött- eller fiskbeten av naturligt förekommande djur. I synnerhet när det gäller kanufällor är det bra om betet är sådant att det enkelt går att fästa i betessnöret.
Montering av fällor av kanutyp
En kanufälla är aningen mer komplicerad att montera än en universalfälla men den anses vara effektivare vid fångst. Många av principerna för montering av kanufällor gäller också för universalfällor.
En video om montering av kanufällor på finska:
På den plats där man monterar kanufällan måste det finnas något att fästa fällans utlösningsmekanism vid, till exempel ett träd. Dessutom måste marken på fällans placeringsplats vara sådan att det går att täcka över fällans botten ordentligt.
Tillbehör: kanufälla, utlösningsmekanism, snöre/metalltråd för att hålla upp fällans lock, lockbete, sidoavgränsningar eller verktyg för att kunna konstruera sådana samt tunt men slitstarkt snöre som betessnöre.
- Montering
Lämna cirka 1,5–2 meter plats mellan fällan och utlösningsmekanismens fästningspunkt.
- Övertäckning av fällans botten
Gör marken jämn där fällan ska stå, så att fällan står stadigt. Täck över fällans botten, så att mårdhunden inte kan se den och inte känner den under sina fötter.
- Fästning av utlösningsmekanismen
Placera utlösningsmekanismen tillräckligt långt ifrån fällan, nära det ställe där du fäster mekanismen. Utlösningsmekanismens vinkel i förhållande till fällan får inte vara för liten, för då behövs mycket kraft för att aktivera mekanismen och en skygg mårdhund kanske inte alls aktiverar den. Motståndet i utlösningsmekanismen kan minskas genom att förlänga utlösningsspaken. Då behövs mindre kraft för aktivering av utlösningsmekanismen. Utlösningsmekanismen fästs vid fästningspunken till exempel med järntråd.
- Justering av fallhöjden på fällans lock
Fallhöjden på fällans lock är passlig när locket är 40–60 cm öppet mätt från marken. Om öppningen mellan locket och marken är alltför stor, hinner mårdhunden rymma innan locket fallit ner helt. Vid montering av locket kan en 40–60 cm käpp underlätta att hålla locket på rätt höjd från marken.
- Placering av sidoavgränsningar
Placera ut avgränsningar längs fällans sidor, för att hindra mårdhunden från att rymma sin väg. Avgränsningarna bör vara lika långa som fällans kanter. Sidoavgränsningarna kan göras till exempel av trä, sten eller nät.
- Montering av betessnöre och placering av betet
Använd ett slitstarkt och tunt snöre som betessnöre. Fäst snörets ände vid betet, vilket placeras mitt i fällan, cirka 10 cm från fällans bakre vägg. Betessnöret leds igenom fällans bakre vägg och fästs vid utlösningsmekanismen. Nu är fällan klar för gillring.
- Kontroll av fällan
Fällor som fångar bytet levande ska kontrolleras en gång per dygn. Även elektroniska fällvakter kan användas för kontroll av fällorna. Då behöver fällan besiktigas bara när fällvakten alarmerar. Elektroniska fällvakter minskar avsevärt antalet gånger man kontrollerar fällor som de facto är tomma.
- Avlivning av mårdhund
Mårdhunden avlivas genom ett skott i hjärnområdet med ett tillräckligt effektivt skjutvapen, exempelvis ett salongsgevär. Den som avlivar en mårdhund bör ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för det.
Montering av universalfälla
En universalfälla är ett praktiskt fångstredskap för sådana ställen där fällor av kanutyp inte kan placeras. Precis som vid placeringen av kanufällor strävar man efter att placera universalfällan vid den rutt som mårdhunden använder. Den enklaste formen av montering är jämförelsevis lätt att genomföra. Fällan placeras stadigt på den plats man valt ut, så att fällan inte vippar. Därefter täcks fällans nätbotten över med jord, så att djuret inte kan känna nätet under sina fötter. Till sist placeras lockbetet i betesanordningen och fällan lämnas redo för fångst.
Åtellåda
Mårdhunden kan med hjälp av individer som redan tidigare erhållits som byte kontrollerat lockas att gå i en fälla genom att använda en separat åtellåda som byggs i anslutning till kanufällan. Åtellådan är en U-formad, båsliknande konstruktion av exempelvis lastpallar, i vilken man förutom bytesmårdhundar kan placera också annat som lockar mårdhunden. Vid behov kan konstruktionen täckas över med nät, ifall det finns till exempel asätande kråkfåglar i trakten.
Idén med åtellådan är att med dofter locka mårdhundar till platsen, utan att dessa eller till exempel kråkfåglar kommer åt att äta något av innehållet i åtellådan. Det enda bete mårdhundarna kommer åt är det bete som finns inuti kanufällan och som sitter fast vid betessnöret.