För det mesta används vid fångst av mink saxar som dödar omedelbart, eftersom de är enkla att använda då minken inte behöver avlivas separat. En sax som dödar omedelbart är en mekanisk anordning som dödar minken genast när den slår igen. Saxen placeras i ett skyddshölje, vilket förhindrar att andra djur kan fastna i den. Eftersom en sax dödar minken automatiskt kan den kontrolleras mer sällan än en gång per dygn.
Vid fångst av mink kan man använda en självtillverkad fälla i form av en låda med en sax inuti. Själva saxanordningen för saxar som dödar omedelbart finns att köpa hos ett flertal tillverkare. Om man använder en saxanordning man köpt bör man bygga en passlig låda av exempelvis faner som saxanordningen sedan placeras i. Saxens diameter får vid fångst av mink vara högst 20 cm och diametern på ingångshålet i skyddslådan högst 8 cm. Genom att inte göra hålet alltför stort förhindras att till exempel uttern fastnar i saxen.
Placering av fällan
Fällorna placeras på ställen där minken gärna rör sig. Minken trivs vid vattendrag och vattendragen styr även minkens rörelser. Bryggor och andra konstruktioner på och i närheten av stränder är bra placeringsplatser för fällor. De bästa fångstplatserna ger ofta fångst år efter år. Den skarpögda kan upptäcka en handbred stig med minkavföring som löper längs med vattendraget. En sådan stig är en utmärkt plats för en minkfälla.
Minken korsar helst inte höga hinder utan anpassar sina vandringsrutter till de hinder som finns i terrängen. Detta gör det möjligt att styra minken in i fällan. Minken är till naturen nyfiken och ofta intresserad av att undersöka saker som är nya för den. Det är just minkens nyfikenhet som ofta får den att gå i fällan.
Minken utnyttjar vattendragens linjer när den tar sig framåt. Dikesrenar och flodstränder samt havs-, sjö- och våtmarksstränder är ställen där minken rör sig. I första hand lönar det sig vid vattendragen att leta efter stigar som bär spår av minkens framfart. Färsk minkavföring vittnar exempelvis om var i området minkarna brukar hålla till. Minken använder dessutom gärna omkullfallna träd som broar när den tar sig över åar och diken och den accepterar också gångplankor som människan placerat ut. Övergångsställen av denna typ är bra placeringsställen för minkfällor, i synnerhet för sådana saxar som djuret springer in i.
Montering av fångstredskap
Alla fångstredskap för fångst av mink, oberoende av om det gäller fällor eller saxar, monteras på liknande sätt. Här följer grundläggande instruktioner för montering av alla slags fällor.
-
Placering av fällan
Fällan placeras stadigt på den plats man valt ut. Den bör inte vippa åt något håll. Om man använder en fälla med nätbotten lönar det sig att täcka över bottnen så att minken inte känner nätet mot sina fötter.
-
Placering av styr- och ledhinder
Med styr- och ledhinder avses objekt i stil med trädstammar eller stenar, med vilka man försöker leda in minken i fångstredskapet. I praktiken handlar det om att försöka täppa till alternativa vandringsrutter kring fångstredskapet, vilka minken annars kanske skulle utnyttja för att komma förbi fångstredskapet.
-
Bete, doftmedel eller båda
Beträffande vilket lockbete som fungerar bäst vid fångst av mink finns det lika många åsikter som det finns jägare. I synnerhet när man använder nya fällor kan man bli tvungen att vänta länge innan man får något byte. Generellt sett börjar fångstredskapen bli effektivare efter att den första minken fastnat i redskapet. Minkens doft är ett effektivt lockbete för dess artfränder. Därför lönar det sig att gnida in doften från det första bytesdjuret på de inre och yttre ytorna av alla de fångstredskap man ännu inte fångat någon mink i.
Som matlockbeten kan man använda exempelvis färsk fisk eller slaktavfall från fågelvilt. Enbart fjädrar från fågelvilt fungerar också som lockbete om doften från fågeln finns kvar på dem.
Det är även möjligt att använda köpta doftmedel och beten i fångstredskapen. Till exempel doftmedel som doftar minkurin kan förbättra fångsteffekten hos fällor, om man inte har någon riktig mink att tillgå.